Utställningen EXTRA! Weegee på Fotografiska är ett historiskt dokument som tyvärr, med dagens situation av omtalat organiserat gängvåld och nyvaken insikt om svensk korruption, är lite för aktuellt även i nutid.

Vi ställer ut denna pressfotograf som med sina många brottplatsbilder under 1930- och 40-talen dokumenterade skuggsidorna i New York. Arthur (Usher) Fellig (1899 – 1968) från Ukraina, känd under pseudonymen Weegee, fångade i stämningsmättad dokumentärt fotografi det intensiva gatulivet i en stad präglad av korruption och organiserad kriminalitet.

Han skapade en stark kult kring sin egen karismatiska personlighet och genom hans bilder får vi en levande inblick i stadens brusande liv där kärlek, olycka, nöjen och ond bråd död samsas. Weegee hade polisradio installerad i bilen, följde ständigt olika utryckningsfordon när de körde ut på uppdrag, var först på plats att ta bilder för vidare transport till tidningsredaktionerna. Minns tidningssäljarnas utrop ”EXTRA EXTRA” med löften om senaste nytt av skandaler och avslöjanden!

– Vi har en passion för att sprida kunskap om fotografiets historia. Med Weegees pressbilder från 1930- 40-talens New York får våra gäster ta del av en dramatisk tid där pressfotografin starkt växte fram som en viktig informationskälla. Weegee är legendarisk inom kriminaljournalistisk och revolutionerade den med sin speciella förmåga att lyckas skapa engagemang i varje bild. Var det en eldsvåda så fotograferade han snarare människorna som storögda eller förkrossade stod runt den istället bara för att bara dokumentera elden. Samma sak med mordoffer eller andra tragedier, alltid fotografi som berör, berättar Lisa Hydén, utställningskoordinator på Fotografiska.

Till varje fotografi hör lakoniska beskrivningar av vad de ofta dramatiska bilderna föreställer, så kallade slugs som Weegee skrev till redaktionerna, en text lyder till exempel ”kvinna gripen som mördat sin make, en polisman, efter bråk om bilparkering…”.

Allt detta samlades i ett nationellt pressmaterial-arkiv som hade sitt ursprung i Newspaper Enterprice Association (N.E.A) med illustrationer, tecknade serier och nationellt feature material, som grundades 1902.

1920 bildades Acme Newspictures, med fokus på pressfotografi. I den verksamheten byggdes under årtionden upp ett gigantiskt fotoarkiv vilket, efter olika sammanslagningar och nyetableringar, hamnade i glömska i över 20 år. Efter märkliga turer där en tidigare medarbetares son tillskansade sig arkivet, och sedan sålde delar av det 1994, hamnade det återigen i glömska. Men 2012 upptäckte den fotojournalistiska experten Ryan Adams, som nu skriver utställningstexterna, det i en lagerlokal belägen i mellanvästern.

Flertalet bilder i utställningen har därför aldrig tidigare visats och ursprunget till denna unika samling är en detektivhistoria i sig, med Ryan Adams i huvudrollen.

2012 började hans enorma arbete, som pågår än, att gå igenom alla de kartonger i vilka miljontals fotografier ligger samlade. Omärkta; alltså helt utan någon information om vilken fotograf som tagit vilken bild, men med tillhörande korta beskrivningar av vad bilden handlar om (sk ”slugs”). Vilket var kutym inom hantering av pressbilderna från den tiden. I detta detektivarbete, där han får jämföra arkivbilderna med andra härledda fotografier och annan information i försöken att säkerställa bildernas härkomst, upptäckte Ryan Adams med sitt argusöga helt okända fotografier tagna av Robert Capa, Margret Bourke-White samt Weegee.

Ryan Adams beskriver processen som en viktig insats att genom dessa ögonblicksbilder fånga en tidigare okänd historia.

– Det är en extremt häftig upplevelse när jag lyckas härleda ett fotografi. Ett mycket tidsödande pussel av olika informationskällor som tillsammans visar att en bild är tagen i en viss stund, på en viss plats, av en viss fotograf. Först var det bara ett tiotal helt okända Weegee-fotografier som jag lyckades med, sedan har det vuxit till över 350 stycken. En viktig pusselbit som vi nu för första gången visar i en utställning är hans ”slugs”, texterna där Weegee till redaktionerna beskrev vad bilden förställde, som har en mycket speciell ton. Dessutom var han väldigt förtjust i att placera sig själv i händelsernas centrum, så att han ofta snarast blev en del av storyn och denna tydliga närvaro underlättar givetvis detektivarbetet, berättar Ryan Adams som fortsätter att gå igenom arkivet efter nya guldkorn.

Arkivet köptes upp av Daniel Blau, (och International Center of Photography I.C.P äger rättigheterna).