Jag är tvungen att fotografera för att minnas, för att förstå, för att visa på att jag har levt. Jag vill fotografera min samtid, för att få fram det som annars inte syns. Mina bilder är tagna av någon som söker och vill så mycket, men egentligen är det inte mer än så. Kameran är i stunder min högra arm, ibland är det bara en kamera. Jag kom direkt från gymnasiet och hade ingen relation med fotovärlden. De senaste tre åren har jag lärt mig allt, och det viktigaste har varit mötena med människor som har tagit mig framåt, en personlig resa som bara har börjat.

-Jacqueline Hellmann