Brandt är inte en naturfotograf, utan snarare en porträttör. Hans inkännande djurporträtt utmanar det stereotypa sätt på vilket djur brukar avbildas. Själv säger han: ”Jag är inte intresserad av att skapa verk som är dokumentära eller fulla av action och dramatik, vilket är normen inom fotografi av djur i det vilda.” Brandt använder inte heller teleobjektiv, utan försöker istället komma motiven så nära som möjligt. ”Jag anser att närheten till djuren gör en enorm skillnad för fotografens möjlighet att skildra deras personlighet. Man tar inte ett porträtt av en människa på trettio meters håll och tror att bilden ska visa hennes själ; man går närmare”, förklarar Brandt, vars konstfotografier har föga gemensamt med de glansiga sidorna i National Geographic.

Lika fängslande är Brandts filmiska panoramor. De vidsträckta afrikanska landskapen står i bjärt konstrast mot intimiteten i hans djurporträtt. Här återvänder Brandt till sin bakgrund inom filmen. Panoramorna utgör en kuliss som beskriver miljön där djuren finner föda och skydd. Lejon, geparder, flodhästar och bufflar avbildas omsorgsfullt i sublimt böljande landskap, vars praktfullhet kan mäta sig med Ansel Adams arbeten. Skalan på Brandts fotografier avspeglar dessutom vidden på landskapet, vilket skänker hans bilder en enastående storslagenhet och närvaro.

Brandts svartvita fotografier är ofta sepiatonade, vilket påminner om daguerrotyper från mitten av 1800-talet. De visuella referenserna skapar en känsla av att dessa djur och deras omgivningar hör till en svunnen tid, och estetiken reflekterar den utsatta situation som djuren lever i. Global uppvärmning, ökade ingrepp från människan, tjuvjakt, skogsskövling och politisk instabilitet utgör stora hot mot de afrikanska djurens habitat. För Brandt är djuren mycket mer än motiv för hans bilder. De är de sista i sitt slag. Drivkraften bakom hans arbete är att hjälpa till att bevara dessa djur för eftervärlden. ”För mig har alla varelser, vare sig de är människor eller djur, lika stor rätt att leva”, menar Brandt och fortsätter: ”Den här känslan, den här uppfattningen att djuren och jag är jämställda, påverkar mig varje gång jag fotograferar.” Av den anledningen grundade Brandt i september 2010 den ideella organisationen Big Life Foundation, vars målsättning är att bevara Afrikas djurliv och ekosystem. Brandts fotografier är inte bara hisnande, de sprider kunskap och samlar in pengar för att bevara dessa storslagna djur. Bilderna vittnar om en natur som vi alltför ofta tar för given och utmanar vår passivitet i frågan om miljöförstöring.

För mer information om Big Life Foundation och hur du kan hjälpa till att rädda Afrikas djur, vänligen besök: www.biglifeafrica.org

De cirka sextio fotografierna i utställningen är hämtade från Nick Brandts pågående fotografiska projekt, som presenteras i en boktrilogi som hyllar Östafrikas hotade, storslagna natur. Utställningen visar de främsta verken ur trilogins första två delar, On This Earth och A Shadow Falls, tillsammans med ett antal fotografier från den kommande avslutade delen. Dessa bilder – ännu ett pågående arbete – kommer att visa en mörkare och brutalare sida av en värld som håller på att försvinna.

On This Earth, A Shadow Falls är producerad av Fotografiska och är en del av Fotografiska Travelling Exhibitions

– Michelle Marie Roy, Curator