Trogen sin fotojournalistiska bakgrund arbetar ten Hoopen intuitivt. Ett tillfälligt möte, med en människa eller en plats, kan leda till ett helt nytt projekt. Genom att ta tillflykt i en miljö, och bli en av dess invånare, finner han sina motiv. ten Hoopen arrangerar ­aldrig sina porträtt, istället strävar han efter det sanna och naturliga kroppsspråket hos ­personerna han fotograferar.

Genom åren har ten Hoopen utvecklat ett unikt bildspråk. En stillhet omsluter hans ­bilder likt en dimma. Människor i bilderna tycks gå förlorade i dimmans täthet, något verkar förhindra deras rörelse. Att människorna tycks förhindrade är karakteristisk för ten Hoopens reportage. Bilderna befinner sig på gränsen mellan bildjournalistik och konst. Föga överraskande har ten Hoopen studerat de atmosfäriska perspektiven, ­klärobskyren och kompositionerna hos de gamla mästarna. Särskilt influerad är han av Rembrandts konstnärskap och Egon Schieles expressionism.

Pieter ten Hoopen flyttade från Holland till Sverige 1998, och inom fem år var han en framgångsrik bildjournalist. Han blev ett internationellt känt namn efter att ha utvalts till World Press Photo Masterclass år 2004. Genom sitt dokumentära arbete har ten Hoopen verkat i Afghanistan, Irak och Syren för att nämna några platser. Han belönades med World Press Photo Award två gånger under 2010 i kategorierna porträtt respektive ­vardagsbilder. Han vann även Memorial Mario Giacometti-priset 2009, för att nämna några priser. Ten Hoopen har publicerats i stor omfattning i ledande tidningar och ­tidskrifter både i Sverige och utomlands. I samband med utställningen på Fotografiska är vi stolta över att presentera den medföljande boken Stockholm.